Henri Houben Henris bakgrund går långt tillbaka i tiden för att förklara varför han blev så fascinerad av Osebergskeppet. Henri var en styrman på handelsfartyg, och hans studier fokuserade på skeppsbyggandets principer för - design, konstruktion styrka och stabilitet och karaktäristika för segelfartyg. I allt väsentligt handlade studierna om hur man får ut det bästa av ett segelskepp.

Ett besök till Vikingamuséet i Oslo

Henri och hans familj var 1975 på semester i Norge.
En regnig dag beslöt de sig för att göra ett besök på Vikingamuséet i Oslo, ovetande om den extraordinära påverkan detta enda besök skulle få på deras familj.
När Henri så Osebergaskeppet  var han imponerad av dess graciösa linjer, som många andra var.
Men ju mer Henri tittade på skeppet, ju mer perplex blev han; det karakteristiska med Osebergskeppet var ibland i motsats till vad han hade lärt sig om skeppsdesign i sina studier.
Detta skepps skrov var konkavt istället för det traditionella konvexa, och hade en stor och hög rundning och akter.
Rodret, jämfört med dagens, var mycket litet.
En köl, nödvändig för stabiliteten av skeppet, saknades.
Om Henri hade designat detta skepp i hans studier, skulle han ha misslyckats.
Ändå för tusentals år sedan, seglade just dessa skepp over hela världen.
Från Skandinavien till Medelhavet, till Irland, Island, Grönland och till Amerika.
Ingen annan nation kunde tävla med vikingaflottorna.
Det stod klart då att designen av dessa skepp inte var någon miss och hur konstigt det än må synas för moderna skeppsbyggare dessa ovanliga karaktärer måste ha bidragit till en överlägsenhet/förträfflighet af vikingaskepp.

Kunskap från Osebergaskeppet

Åter i Holland, kunde Henri inte få skeppet ur sitt sinne.
Han undrade vad det var för hemligheter som skeppet hade att dela med sig.
Med hans kunskap om skeppsbyggnation, startade han med att göra skisser av skeppet för att undersöka dess linje, proportion och karaktär.
Han fann den ena överraskning en efter den andra ( mer om detta i  Hur vikingarna gjorde det ).
Henri började inse att Vikingarnas kunskap av skeppsbyggnation inte alls i praktiken var underlägsen än den moderna, och att delar av kunskapen hade blivit bortglömd med åren.
Han tog som sin uppgift att samla de kunskaper som han kunde finna för att, föra vikingarnas kunnande framåt.