Färdväg
Färdväg

Resa till Sverige


Swerige hemfärden

Sigrid Storräda & Orm 5/6 Vädret var kyligt men vackert - det var soligt, men vi hade ingen vind.
Enligt väderrapporten skulle det förbli så under hela dagen.
Trots att Vänern är Sveriges största sjö beslöt sig Yvonne för att segla med Henri, när vädret såg ut att bli så bra.
De planerade att segla till Läckö, som är ett underbart, vitmenat slott vid Vänerns kust.
I Mariestad hade Henri uppmärksammat pålysningen om att ett nytt vikingaskepp skulle sjösättas i Lidköping.
Det ville han naturligtvis inte missa.
Efter att Yvonne och Henri hade anlänt dit fick de höra att den officiella ceremonin visserligen skulle hållas i Lidköping, men att skeppets hemmahamn var Blomberg.
En vikng ger sig inte så lätt, så det var bara att ge sig av till Blomberg.
Och där låg hon, Sigrid Storråda, en kopia i skala 1:1 av Gokstadsskeppet ett underbart skepp.
Naturligtvis fick Orm ett hjärtligt välkomnande och Henri fick en guidad tur ombord på skeppet.
Efter att de svenska och holländska vikingarna utväxlat diverse information med varandra var det dags att ge sig av igen.
Snart nog syntes Läckö slotts kontur vid horisonten.
Campingplatsen vid Läckö var inte bemannad och Yvonne fick tillåtelse att övernatta i campingföreståndarens kontor.
Läckö
på en klippa 6/6 Olycksdagen,
Genom att segla genom en vindlande, bojförsedd farled var det möjligt att minska färdlängden från Läckö till Vänersborg.
Men innan färden kunde företas måste Henri tanka i Spiken.
När han åter gick in i farleden visade det sig att en av de vita stenarna doldes av ett litet skogsparti.
Av den anledningen tog Henri miste när det gällde segelriktningen på en grad när.
Det var inte mycket men visade sig vara ödesdigert.
Orm gick direkt mot en klippa.
Stäven stod högt på och när sådant händer är skeppet inte stabilt.
Yvonne råkade i full panik.
Henri hoppade i det kalla vattnet och försökte att få Orm loss med hjälp av en av seglets bommar.
Men Orm stod hårt på och rörde sig inte.
Yvonne ville bli ilandsatt med räddningsflotten, vilket dock var uteslutet.
Flotten skulle endast användas i nödsituationer, vilket det här inte var.
Henri blåste S O S-signalen i sitt horn för att påkalla uppmärksamheten hos någon i Spiken, men olyckan inträffade vid sjutiden på morgonen och det fanns ingen i närheten, inte så här tidigt på säsongen.
Föregående kväll hade ett stort kustbevakningsfartyg befunnit sig vid Läckö.
Var det en lycklig tillfällighet ?
Genom att använda Kanal 16 kunde Henri få kontakt med dem och inom tio minuter var de på plats med en av sina mindre båtar.
Yvonne var så upprörd att hon endast önskade att komma bort från Orm- så fort som möjligt.
Givetvis kontrollerade Henri först om skeppet tog in något vatten.
Men den starka, tjocka kölen hade tagit smällen och den tunnare delen av skrovet var intakt.
Det innebar att färden kunde fortsätta.
Av säkerhetsskäl eskorterade dock kustbevakningsfartyget Orm till öppet vatten.
Yvonne fortsatte med dem till Läckö, varifrån hon tog bussen till Vänersborg.
Under den här sista etappen på Vänern ösregnade det men Orm nådde den nybyggda marinan utan något problem.
kustbevakningen
trollättan 7/6 Den här dagen skulle Orm gå genom den berömda trollhätte kanal.
Även här hade Henri fri passage och direktören, Lennart Sandberg, inväntade honom.
Vid samma tillfälle skulle också en av Sjöfartsverkets arbetsbåtar gå igenom kanalen.
Det innebar att Orm kunde gå förtöjas tillsammans med henne och gå så genom alla slussar.
Henri hade tur och behövde därmed själv inte lyfta ett finger.
Ttrollhätte kanal är ett gott exempel på att det går att kontrollera vattenströmmarna.
Slussportarna i Göta kanal är bara fem meter höga, vilket förklarar varför slussarna är byggda i trappform.
Här var lås med en höjdskillnad på ibland mer än 30 meter.
Vid genomfarten inträffade det missödet att en stock hade kilat fast sig mellan ett par slussportar.
Man fick tillkalla en dykare för att få loss den.
Det tog några timmar extra.
trollättan
Kungälv I kvällningen anlände Orm i Kungälv, i regnvädret.
Yvonne var glad åt beskedet att vandrarhemmet låg nära hamnen.
Innan de gick upp dit såg Henri att ett av skeppen i hamnen inte hade släckt ner sina navigationslampor.
Detta var den danska Stampe - ett skepp som vi skall få höra mer om senare.
8/6 Sista delen på Göta älv mot Göteborg.
Navigationssignalerna på båda sidor om farleden ligger mycket långt från varandra.
I Göteborg skulle det bli ett par dagars vila för Yvonne och Henri innan Yvonne skulle ta färjan till Holland igen.
Orm fick kajplats vid Lilla Bommen.
Där var det var nära till den holländske konsulns kontor, där Henri hämtade upp en kartong med förnödenheter.
Konsuln, mr den Haring, föreslog att Orm skulle flyttas till lotsstationen.
Han hade redan fått tillstånd till det.
Gothenburg
the Orm på pilotstadiet Där kunde Orm ligga mer ostört.
Det visade sig vara ett bra val.
Platsen var tillstängd och säker.
Där fanns till och med en säng att sova i för Henri, där fanns bra sanitetsutrymmen och dessutom vänliga människor att prata med.
Dagarna i Göteborg tillbringades med shopping och också en middag på restaurant Viking.
När han flanerade runt i stan fick Henri plötsligt se en neonskylt med reklam för operans program.
Det visade sig att de spelade "Den flygande holländaren" just den här kvällen !
9/6 Vilodag, förberedelser för att segla med Orm över Kattegatt till Danmark.
Henri fick frågan om han kunde tänka sig att segla ut tillsammans med lotsbåten för att transportera en lots till en oljetanker.
pilotbåten
Äskekärr Efter att Orm återvänt från den turen mötte Henri ett vikingaskepp som var på insegling.
Det visade sig vara repliken på Äskekärrskeppet, Ove Långe, som Sällskapet Vikingatida Skepp i Göteborg hade sjösatt föregående år.
Genom att blåsa sitt kohorn fick Henri vikingaskeppets uppmärksamhet.
Några ur besättningen tog sin dinge och gjorde ett besök ombord på Orm.
Den sista dagen i Sverige blev därigenom mycket lyckad.

[  Senast uppdaterad :  9-5-2021  ]


© Copyright H.A. Houben